Det är ingen mening att jag skriver en massa om vad som hänt och hit och dit, det vet ni redan säkert.

När jag kom hem igårkväll från jobbet (glädjen över att få ha slutat tidigare försvann rätt fort) var det tårögda föräldrar jag hittade i soffan och de sa bara "det är ännu värre. De skjuter på ett ungdomsläger."

Jag kan inte sova ordentligt, kan inte tänka, kan inte kan inte. Mina nära i Osloområdet är oskadda men okej kommer det aldrig att bli.